Äntligen klar

Idag blev tatueringen äntligen färdig och det känns underbart. Kommer eventuellt att köra en sista finputsning om en månad eller så när ryggen är helt färdigläkt, får se om det kommer att behövas eller inte. Är hur som helst väldigt nöjd med resultatet, och det känns verkligen värt alla besvär. Händer för övrigt saker omkring mig hela tiden, skulle gärna vilja dra i en handbroms för att sakta ner allting och låta allt sjunka in i rätt takt, men jag antar att det bara är att låta sig ryckas med för att se vart allting leder. Jag dog för övrigt för någon natt sedan. I någon annans dröm förvisso eftersom jag livs levande sitter och skriver det här just nu. Men hur ställer man sig till en sådan dröm egentligen, det är frågan.