Det var för mörkt för att se

Det gick visst inte att sova ikväll, vilket känns lite lustigt. Alla förutsättningar fanns ju där, åtta arbetsdagar på raken med lite sömn betyder ju mycket sömn som skall tas igen. Men ibland går det väl liksom bara inte att träda in i drömmarnas land, kanske för att rymden kräver att en viss mängd människor behöver vara vakna samtidigt för att hålla koll på planeten. Så att ingen faller av den eller något. Men vad passar väl bättre nu, än att skriva ett inlägg på denna blogg vars besökarantal innefattar en unik besökare om dagen? Jag undrar ibland vem du är. Eftersom jag själv besöker bloggen en gång varannan månad kan det ju inte vara jag själv. Är det samma person, kan det verkligen vara så? Du är isåfall min hjälte och jag skulle faktiskt i skrivande stund kunna tänka mig att börja blogga igen enbart för att kunna ge dig någonting tillbaka.

För att sysselsätta mig med någonting läste jag precis igenom ett gäng gamla inlägg man har gjort här. Blev lite skrämd på något vis, har jag verkligen skrivit allt det här? Har jag verkligen känt det där som ordformuleringarna förmedlar på skärmen framför mig? Dåtiden känns så suddig. Har haft svårt med det där på sistone. Att minnas saker. Försöker klia mig i skägget för att komma på saker men det hjälper liksom inte.

Tanken med att logga in här var egentligen inte för att skriva ett nytt inlägg, utan för att radera bloggen. Det är ju inte direkt så att den fyller någon funktion. Men så kom jag att tänka på min unika besökare och så fick jag plötsligt kalla fötter, så nu gör vi väl så här istället då: om detta inlägg får minst TVÅ kommentarer före årsskiftet så lovar jag att låta bloggen finnas kvar och dessutom uppdatera den ett par gånger i månaden igen.

Så får det bli, nu hoppas jag att någon annan tar över mitt nattpass för nu orkar jag inte hålla vakt längre. God natt.

Är det här vad som blev när du övergav det som var

Du försvann när natten blev för lång
likt en passagerare som glömdes kvar
så många augustihimlar jag dödat för dig
du nämndes på en rad i en oläst ångestrapport till Gud.

vi når aldrig fram
till en tid
vi når aldrig fram
till en tid

(där man inte fördriver allt
bort från orons ekvationer)

Min hand har mist sitt grepp!
om drömmen där man inte vågar möta din blick
med en ängslan att bli förvandlad till sten
likt ett första och sista möte med Medusa

vi når aldrig fram
till en tid
vi når aldrig fram
till en tid

(där man inte fördriver allt
bort från orons ekvationer)

Årets duschlåt 2010

Jag klarar inte av att duscha utan att ha dörren öppen så att jag kan höra musiken från stereon. Det gör både stunden i duschen behagligare men låten kan även funka som en hjälpande hand att hålla koll på tiden. Har jag tio minuter att spendera under duschslangens strålar så är det låt säga, två och en halv duschlåt vilket betyder att nånstans halvvägs in i tredje genomlyssningen av låten så vet jag att det är dags att vrida på kranen och stiga ur. Fiffigt va?

Det är alltid den senaste låten som etsat sig fast på hjärnan som jag spelar i duschen och det är alltid samma låt på repeat. Årets duschlåt 2010 är utan tvekan Pickup Truck, slutspåret på Kings Of Leons senaste platta. Det är en fullkomligt magisk låt på 4:45 minuter, vilket brukar betyda två hela genomlyssningar i duschen sen är det klar´t. Låten ger mig olika sinnesstämningar beroende på om jag hör den på morgonen innan jobbet, i stressen när man gör sig iordning innan festen eller i långduschen efter en hård dag på jobbet. Oftast får låten mig att fantisera (eller minnas) att jag sitter och blickar ut genom ett fönster på en buss, med kursen hem igen efter att ha besökt någon man älskar på annan ort. Ni vet, mp3-spelaren i öronen på lite för hög volym, bläddrandes mellan bilderna i kameran från helgen som gått och tankar om att allt omkring en egentligen är för stort för att vara sant? Eller kanske skiljdes man efter ett bråk, och man undrar hur man skall reda ut allting. Den här gången också.

Imorgon ringer klockan 08.30, vilket ger mig en timmas spelrum innan jag skall infinna mig på jobbet. Jag tror bestämt att jag lyxar till det med tre stycken genomlyssningar av Årets duschlåt 2010 imorgon.