En frusen flod någonstans i Kanada, en uttröttad gitarrslinga i bakgrunden, filmens titel dyker upp i enkelt gjord grafik och skådisarnas namn rullar billigt förbi. Jag skrev om föregående film att den andades indie men det är ingenting mot det här. En halvnaken medelålders kvinna med åldrade, tatuerade fötter sitter utomhus i vintertid och röker en cigg och ser minst sagt ut att ha gått igenom en del. Hennes man har bara några dagar innan julafton stuckit iväg med familjens besparingar och lämnat henne ensam med sina två söner i en äkta whitetrashmiljö. Hennes namn är Ray (spelas av Melissa Leo) och hon kommer att behöva pengar ganska snart om det är så att hennes man stuckit för gott. Hon träffar av en slump en utstött indiankvinna som drar in henne i en människosmugglande verksamhet där Ray kan tjäna lite snabba cash. Men det är självfallet inte en helt riskfri business, för att lyckas komma över den kanadensiska gränsen måste flyktingarna slussas över isen på den frusna sjön och området kryllar av polispatruller.’Frozen River’ är en film som på flera sätt känns äkta. Man besparas överdrivna dialoger och det är med enkla medel som allt berättas. Men man tar till sig filmen och det är svårt att inte beröras av Melissa Leos rollkaraktär som liksom bara gör det hon måste göra för att överleva utan att tänka på varken politiska eller moraliska dilemman. Relationen mellan Ray och indiankvinnan som hjälper henne med människosmugglingen känns både märklig och intressant. De hjälper inte varandra för att de vill utan för att de måste. Ett intressant tema och jag kan inte likna filmen vid någon annan jag sett, men jag hade önskat att man spelat mer på nerven Ray måste ha känt inför valen hon konstant ställs inför. Hon agerar på ett så självklart vis att äktheten tyvärr försvinner för mig ibland.
3/5
[imdb]
