Att känna ens hjärta brinna upp

I alla tidpunkter av mitt liv där jag har ansett mig själv vara lycklig har jag samtidigt alltid haft en gnagande känsla av att allt kommer att vända snart. Jag brukar beskriva den känslan som en långsamt växande tagg som etsat sig fast vid sidan av min långsmala kropp. En dag har den där taggen vuxit sig såpass stor att den med full kraft sticker hål på någonting bra. Idag var det dags för den där taggen att förstöra någonting fint och jag har kanske haft det på känn ett tag. För allt har varit för bra för att vara sant, ganska olikt mitt liv. För har det funnits ett endaste litet svart moln på en annars klarblå himmel så har det där lilla molnet sett till att snällt parkera sig över mig och min tillvaro. Idag brann allt det vackra upp. Du bröt mitt hjärta på mitten och medan jag nu försöker lappa ihop det igen så känner jag hur det i mina händer ändå slår hårda slag för dig och det kommer nog att göra så även ett bra tag framöver...

Du är en fantastisk människa. Fortsätt att skina som en sol även om strålarna inte kommer att landa på mig där jag går framöver.