Jag förstår hur alla dina tvivel
som du radade upp i vacker kö
(och känslor som aldrig kändes)
ledde till ett beslut.
Men
snälla säg mig
att när allt kommer omkring
när följderna skall summeras
har du verkligen inte,
under något litet andetag
tänkt tanken att jag under hela den här tiden
- faktiskt kunde ha varit din?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar