Han äcklar mig som ingen har gjort förut

Något man som ett hypokondriskt, bacillbekämpande butiksbiträde väldigt mycket hatar är när folk slickar på sina fingrar innan de börjar bläddra i sina plånböcker för att plocka fram rätt valör på sedeln. Jag förstår liksom inte vitsen med det. Hur kan man misslyckas med att bläddra bland ett par sedlar? Hur dålig är man inte om man finner någon svårighet i det. Detta förbannade fingerslickande leder till att jag tvingas studera vart på sedeln kunden för sina våta fingrar så att jag kan ducka bacillattacken genom att hålla i något av sedelns torrare hörn när jag har tagit emot den. Värst av allt var för någon vecka sedan när en kund tagit upp rätt sedel utan problem som en frisk människa gör, men bestämmer sig ändå för att slicka på fingret_efteråt_och precis innan han räcker mig den. Liksom som om det skedde av ren reflex. Inte alls med något syfte. Eller förresten, nu ljög jag visst. Det var inte alls den värsta av slickattacker jag blivit utsatt för i butiken. Det absolut värsta i slickväg var en kund som fan måste ha nuddat gommen med sitt finger innan han väl förde ner det i plånboken för att ta upp sitt... kreditkort. Kreditkort!? Det stackars Visa-kortet var helt indränkt av saliv när han sträcker fram det. Och han förväntar sig att jag ska ta emot det med ett leende för att dra det i min kortterminal. Det kändes som en hel evighet innan den stunden var över och den äcklade mig såpass mycket att jag direkt kände för att hoppa upp på kassadisken och urinera idiothelvetet i ansiktet för att ge något tillbaka som motsvarar det han just gjort mot mig.

Ja, sån är jag.