Vardagsbestyr

Jag tänker ibland när jag traskar runt i min lägenhet, att vilken tur det är att jag inte lever tillsammans med någon just nu. För som det ser ut här ibland! Det är sällan man ser diskbänken för alla smutsiga glas och tallrikar. Drinkglasen och pokermarkerna från den där festen förra månaden tar fortfarande upp plats på vardagsbordet vilket har tvingat ner räkningarna som låg där på marken vilket ledde till betalningspåminnelse och hot om inkasso. Ja, ni förstår säkert, att när man inte har någon annan än sig själv och sina närmsta vänner som besöker en att ta hänsyn till så är det inte alltid högsta prioritet att plocka undan efter sig. Men detta är något jag vill få ändring på, nu eller aldrig. Därför har jag kommit på en smått genialisk lösning på det hela. Från och med efter att jag har postat det här inlägget kommer jag att låtsas att jag har en inneboende! Vi kan kalla personen för Frank, helt utan anledning. Inte vill jag väl att disken skall stå och lukta när Frank kommer in i köket för att göra sig en kvällsmacka? Om Frank kanske är en person som kissar sittandes, så är det väl självklart att jag ser till att fälla ner toasitsen efter mig! Tvättstugan skall bokas redan när tvättkorgen är halvfull, så att även Franks kläder får plats innan korgen är överfull.

Jag skall se till att Frank kommer att få en helskön vistelse i min lägenhet framöver, glaset skall vara diskat redan innan jag har hunnit dricka färdigt ur det. Så nästa gång man för oväntat besök behöver man inte dra en rövare för att lägenheten ser ut som efter ett bombnedslag. Är jag inte ett geni, så säg.

Nu skall Frank och jag laga en godare frukost, jag hoppas han gillar vad jag gillar för här finns inte mycket att välja på. Jag är väl inte känd för att vara den som har det mest välfyllda av kylskåp, om man säger så.