Samtidigt som jag hörde trumslagen i introt till den här låten för första gången visste jag med största säkerhet att jag skulle bli förälskad i den. Och det är ju klart att jag blev. Kanske för att jag längtar så förbaskat efter att börja spela trummor igen att jag fokuserar öronen lite extra efter alla trumljud jag kommer över. Jag vet inte så mycket om bandet bakom låten men det gör inte så mycket. Jag vet bara att jag är ärligt kär i soundet, och dessutom så innehåller låten några smått finurliga textrader och det gör ju aldrig saken sämre.
"As soon as I love her it's been too long.
And I really love breaking your heart
These silver apples will shine on I was wrong
The hardest love has the coldest end"
Nu kör vi den här på repeat en sväng, visst är ni med mig, men sök upp den på Spotify istället och skruva upp volymen så att ni hör trumslagen lite tydligare. Lägg även märke till oljuden, gnisslandet ungefär 2:40 in i låten. Underbart tinnitusgnissel att även det bli förälskad i.
Sen, finns det kanske, någon person jag tänker på när jag hör den låten, kanske är det ytterligare en anledning till att jag vill höra den om och om igen. Suck on that for a while.
1 kommentar:
Me like alot.
Skicka en kommentar